Moderata bostadsegoister

Alltjämt skapar Moderaterna ett skydd för rika från fattiga. Nu senast läser vi om Moderaterna i Vallentuna. Först säger de nej till att ta del av det gemensamma ansvaret om att ta emot nyanlända. I nästa andetag betalar de Per Schlingmann dyrt för att attrahera dit, får man gissa, rätt sorts människor. Det är en unken syn på samhället.

Vi ser samma tendenser i Täby och Danderyd där det inte byggs. I Täby rev man för ett tag sedan sina sista allmännyttiga hyresrätter. Syftet var att värna reservaten för välsituerade. Samma sak i Stockholm där Moderaterna vägrar bygga hyresrätter i Bromma.

Samma logik om att reservera platser och bostadsområden bara för dem med tjock plånbok finns bakom utförsäljningarna de ägnade sig åt i Stockholm senast de styrde. 30 000 lägenheter från allmännyttan ombildades. Bara de med mycket pengar har råd att bo. Är du fattiga ska du bo här, är du rik får du bo där. Är du nyanländ då blir svaret tyvärr, här bor vi bara i villa. Detta är politiken Moderaterna ibland odlar.

En käpphäst från höger är att införa marknadshyror. Syftet är samma. Segregera rika människor från fattiga.

Detta är ett ytterst osympatiska drag partiet visar upp. Det är att odla orättvisa och fördjupa klyftan mellan de som har och inta har. Det är att genom bostadspolitik bygga klassamhället.

Bromma flygplats – ett hinder för nya bostäder

bromma

Bromma flygplats och det buller som flygplatsen orsakar stoppar bostadsprojekt långt utanför gränsen till själva flygplatsen. Till stadsbyggnadsnämnden den 20 augusti 2015 hade vi ett ärende om att bygga bostäder i Bromma (se platsen på den röda pricken på bilden). Det avslogs för att det låg under den så kallade bullerutbredningen, det vill säga ett område där ljudnivå överstiger 55 decibel och därmed inte ska bebyggas enligt översiktsplanen. Den höga ljudnivån beror på buller från flygplatsen. Området utvidgades i samband med att Bromma uppdaterade sin status som flygplats.

Som du kan se i bilden här ovan så är området enormt stort och sträcker sig hela vägen in till Kungsholmen. Vem som helst kan se att detta är ett hinder i Stockholms bostadsbyggande. Byggprojekt som bantas eller inte blir av har det skrivits en del om på senare tid. Exempelvis uttalade sig stadsbyggnadskontoret om ett projekt som var tänkt att starta vid Marieberg på Kungsholmen som stoppas på grund av flyget. Det är utan tvekan så att Bromma flygplats hindrar Stockholms utveckling och är en våt filt som lägger sig över Stockholms bostadsbyggande.

Flygtrafiken måste omplaneras. Det finns säkert en och annan som säger att det bara är att ändra reglerna så att det går att bygga i områden med mer buller. Men i så fall gör man det på bekostnad av stadskvalité och hälsa. Dessutom finns det nog ingen som kommer att föreslå att staden ska acceptera så extremt mycket högre värden att bullerutbredningens område skulle minska dramatiskt. Brommaflyget kommer att vara en bromskloss för bostadsbyggandet oavsett förändringar i bullerregler.

Jag är av uppfattningen att det buller vi kan göra något åt ska vi försöka arbeta bort. Dit hör flygtrafiken som vi kan bli helt kvitt. Den rödgrönrosa majoriteten har tagit sikte på detta och planerar därför för en avveckling flygplatsen till år 2022. Vi står inför en enorm bostadsbrist och då behöver vi planera om och göra prioriteringar. För mig är det självklart att det som kommer först är att bostadslösa ska få en bostad och att stockholmarna ska få en bättre stadsmiljö.

Vänstern det gröna bostadsbyggarpartiet!

Det går att bedriva en grön stadspolitik samtidigt som vi ökar bostadsbyggandet.

Anledningen till att alliansen inte klarar att bygga tillräckligt, är att de sitter fast i ett allt för stelt marknadstänkande. Högeralliansen lägger ansvaret på marknaden att bestämma var de vill bygga. Företagen letar upp de platser där de får högst avkastning på insatt kapital. Exempelvis är det mycket lönsamt att bygga i Rosenlundsparken i Stockholm, där det finns en enorm betalningsvilja. Högeralliansen letar upp platser som är absolut enklast som Järvafältet. Därför ligger populära grönområden och parker illa till i högerns Sverige och Stockholm.

Att bygga är en satsning på människor. Deras möjlighet att bo och att leva i staden. Stockholms mark måste sluta ses som en kassako av oss politiker. Med den sortens kortsiktiga politik får helhetslösningarna och därmed byggtakten hela tiden stryka om foten. Bostadsbristen leder till att företag, kommun och landsting inte hittar personal. Det blir mycket dyrt och besvärligt för Stockholm. I sammanhanget är en ändrad markpolitik en billig satsning för att få upp bostadsbyggandet.

Det finns många områden där vi kan bygga bostäder utan att kompromissa med uppskattade grönområden. Vi har flera kontreta förslag på utvecklingsområden som borgarna inte har. I Rågsveds allé vill vi bygga 600 bostäder, genom att bygga över E4:an vid Hägersten har vi fler än 500 bostäder, om vi gör en stadsgata av en del av Skärholmsvägen får vi 2000 bostäder, Västberga industriområde kan omstruktureras och bebyggas. Vi har Bromma Ekostad, som är klart att byggas så snart flygplatsen stängs. Dessa är exempel och liknande förtätningar går att genomföra på många fler ställen i Stockholm. Men det förutsätter politisk vilja.

Inget annat parti försvarar viktiga grönområdet som vi även i områden där hyresrätten dominerar. När det finns så mycket byggbar mark runt om i Stockholm så är det inte motiverat att bygga i stadens parker. Vi har råd att bygga samtidigt som Rågsveds friområde, Solbergaskogen och hela Älvsjöskogen göras till naturreservat. Vi vill att alla ska har råd att bo och kunna njuta av en grön och vacker stad.

Strategisk bullerkartläggning och åtgärdsprogram

Strategisk bullerkartläggning och åtgärdsprogram är en remiss som varit uppe i flera hårda nämnder i veckan. Det pågår flera diskussioner om buller i en växande stad. Dokumentet som avhandlas i ärendet är bra och nödvändigt för att vi ska kunna hantera befintligt buller på bästa sätt. Det är däremot djupt olyckligt att den borgerliga alliansen väljer att så gott som aldrig att tala om bullerkällan. Alla källor kan vi inte göra något åt, det låter och väsnas i en stad där vi är många som delar på en mindre yta. Däremot finns flera möjligheter att minska den värsta bullerkällan av dem alla, bilarna. Vi har alla möjligheter att göra om Stockholm så att fler väljer kollektiva färdmedel, cyklar eller går. Detta diskuteras delvis i Framkomlighetsstrategin men det är reserverat för innerstan, där bullret ska flyttas ut till ytterstaden. Det blir djupt orättvist mot ytterstaden. Lika så kan vi välja att ta bort Bromma flygplats och på så sätt bli av med flygbuller som så kraftigt påverkar byggandet och miljön i Stockholm. Det hade varit önskvärt att för omväxlingsskull också diskutera bullerkällan när det så uppenbart finns effektivare alternativ att satsa på.

(V)i vill bygga mellan Vällingby-Grimsta och däcka över Bergslagsvägen

Så här skriver (V)i i vår budget om överdäckning och bostadsbyggande, vi vill finansiera detta genom vår bostadsmiljard. Nedan kommer också en artikel på vår idé i Mitti Västerort.

En vackrare och hälsosammare stad, samtidigt som vi bygger fler bostäder

För att klara ett ökat byggande måste vi våga göra satsningar som frigör utrymme för exploatering. Vi vill därför avsätta delar av vår bostadsmiljard till att gräva ned vägar i Stockholm. Förutom att det frigör utrymme för att bygga bostäder på, så leder detta också till bättre stadsmiljö. Vi har tittat närmare på Bergslagsvägen mellan Grimsta och Vällingby. På en sträcka på 500 meter, som är etapp ett, kan vi få in 1250 lägen heter med en genomsnittlig storlek på 80 kvadratmeter och en bebyggelsetäthet som ger luft och utrymme för solinsläpp mellan husen. Med en sådan investering kan vi koppla ihop Grimsta med Vällingby. Boende i Vällingby får bättre tillgång till Grimstaskogen och boende i Grimsta får bättre tillgång till Vällingbys service. Att förtätning görs i Västerort bidrar till att något rätta till obalanserna i tillgång till naturområden och tidigare förtätningar som oftare gjorts i Söderort och innerstaden.

I andra städer har förtätning gjorts i större omfattning. Överdäckningar som vi föreslår är infrastruktursatsningar för att skapa hälsosammare stadsmiljö och bostäder. Det gör det möjligt med tätare bebyggelse genom att ta i anspråk mark som idag ockuperas av bilen. Detta kräver att vi investerar i vårt framtida Stockholm. En del av finansieringen kan tas av kommersiella lokaler. Resterande kostnader tar staden från sin investeringsbudget då det är ett allmänintresse att förbättra

Stockholms stadsmiljö och förtäta staden. Hyresrätterna som kan byggas i samband med investeringen ska inte kostnadsmässigt belastas av överdäckningen.

20131106-220034.jpg

Flygbuller eller tiotusentals bostäder

Vi hade ett ärende Idag på fastighetsnämnden (den 22a oktober) om buller från flyg. Stockholm blir berörda då vi har Bromma flygplats. Så här skrev jag.

Utifrån handlingarna är det något oklart på vilket sätt riktvärden och undantag ändras. Det är positivt att PBL och miljöbalken närmar sig varandra. Utredningen uttrycker dock att sänka tröskeln för vilket flygbuller som kan accepteras för att kunna bygga fler bostäder. Men problemet kvarstår även om juridiken ändrats. Konsekvenserna av buller vet vi är stress, sömnsvårigheter, minnessvårigheter och andra fysisk åtkommer.

Men även om det finns tekniska konstruktioner som dämpar buller inverkan på människor så kan vi inte helt bli av med detta. Människor låter, kollektivtrafik, dörrar, nyttotrafik. En del buller måste vi lära oss att leva med. Men vissa bullerkällor kan vi välja bort. Flyget är ett av dessa. En flygplats som Bromma som ligger mitt i vår huvudstad hör inte hemma här. Förutom buller så finns säkerhetsrisk och det går inte att bygga allt för högt på flera håll i Stockholm. Exempelvis i Marieberg kommer det att byggas nya hus som är relativt höga med Stockholm mått och dessa har en gräns just på grund av att flygen går ned för landning här. För kollektivtrafikresenärer tar det dessutom lika lång tid att ta sig till Bromma som till Arlanda om man väljer att åka kollektivt.

Det som avses med utredning är att kunna bygga fler bostäder. Det finns verkligen ett behov av bostäder och framför allt hyresrätter och Bromma flygplats är en del av lösningen. Vi har nämligen möjlighet att bygga både på flygplatsen och på flera ställen vid bullermattan. Det skulle frigjort tiotusentals bostäder om vi avvecklat Bromma flygplats. Så det är inte acceptera någon högre bullernivå som är intressant, det kanske ger en handfull fler bostäder. Det är en avveckling av flygplatsen som behövs.

Utveckla byggemenskaper i Stockholm!

Idag, 14 oktober, lägger jag och Maria Hannäs följande motion.

Byggemenskaper handlar i grunden om att ändra villkoren för hur vårt boende utformas. Medan byggbolagen bygger för att göra vinst så är beställarna av byggemenskaperna människor som tänker bo i huset. Erfarenheten är att det skapar bättre förutsättningar för att bygga med kvalité och med kreativa lösningar för boendet.

Vi har en situation idag där byggherrar är rädda för att utforma hus med gemensamma mötesrum, utrymme för kultur, odlingslotter, gym, gemensamma köksutrymmen, unik utformning och uttryck. Anledningen är att det betraktas som risker för byggherrarna. Arkitekturen blir likriktad, monoton, tråkig och husen formar ett stadsrum som ingen vill leva i. Byggbolaget lägger sin energi på att marknadsföra lägenheternas ytskikt, för att det är så man gör lägenheterna säljbara. Kvalité blir sekundärt på bekostnad av vinstmaximering.

Med byggemenskaper prövar man att förändra villkoren för arkitektur och för hur vår stad definieras. Första steget är att utse en yta där byggemenskaper kan växa. En byggemenskap är en demokratisk förening med varierande antal medlemmar som går samman och bestämmer sig för att bygga ett hus som man vill bo i. Resultatet blir ofta att medlemmarna satsar på alternativa planlösningar, gemensamma lösningar och prioriterar bort oönskade utrymmen. Man skapar då hus som människor vill leva i som ingått i en gemensam kreativ process. En arkitektur som inte bygger på det ekonomiska systemets säljbarhet utan på boendes lösningar. Arkitektur som bygger på idéer, ideal och berättelser om samvaro, något marknaden visat sig oförmögen att skapa.

I Tyskland har redan kvarter med dessa lösningar växt fram. Där går staden in som stödjande organisatör till föreningarna. Staden ställer också villkor och ramar till föreningarna. Det har utvecklat nischade entreprenörer som skapat kompetens kring byggande, arkitektur och projektledning för byggemenskaper. Alltjämt anlitas mindre aktörer för att bygga husen. Ännu en positiv effekt är att slutkostnaden blir i genomsnitt lägre.

Metoden är egentligen frånkopplad från upplåtelseformen men det är naturligtvis viktigt i Stockholm att det blir föreningsbaserade hyresrätter.

• Vi föreslår att Stockholm ska prova detta genom att utse en plats där byggemenskaper kan utvecklas med hjälp av staden som organisatör.

Sebastian Wiklund (V) ​​​Maria Hannäs (V)