Vänstern det gröna bostadsbyggarpartiet!

Det går att bedriva en grön stadspolitik samtidigt som vi ökar bostadsbyggandet.

Anledningen till att alliansen inte klarar att bygga tillräckligt, är att de sitter fast i ett allt för stelt marknadstänkande. Högeralliansen lägger ansvaret på marknaden att bestämma var de vill bygga. Företagen letar upp de platser där de får högst avkastning på insatt kapital. Exempelvis är det mycket lönsamt att bygga i Rosenlundsparken i Stockholm, där det finns en enorm betalningsvilja. Högeralliansen letar upp platser som är absolut enklast som Järvafältet. Därför ligger populära grönområden och parker illa till i högerns Sverige och Stockholm.

Att bygga är en satsning på människor. Deras möjlighet att bo och att leva i staden. Stockholms mark måste sluta ses som en kassako av oss politiker. Med den sortens kortsiktiga politik får helhetslösningarna och därmed byggtakten hela tiden stryka om foten. Bostadsbristen leder till att företag, kommun och landsting inte hittar personal. Det blir mycket dyrt och besvärligt för Stockholm. I sammanhanget är en ändrad markpolitik en billig satsning för att få upp bostadsbyggandet.

Det finns många områden där vi kan bygga bostäder utan att kompromissa med uppskattade grönområden. Vi har flera kontreta förslag på utvecklingsområden som borgarna inte har. I Rågsveds allé vill vi bygga 600 bostäder, genom att bygga över E4:an vid Hägersten har vi fler än 500 bostäder, om vi gör en stadsgata av en del av Skärholmsvägen får vi 2000 bostäder, Västberga industriområde kan omstruktureras och bebyggas. Vi har Bromma Ekostad, som är klart att byggas så snart flygplatsen stängs. Dessa är exempel och liknande förtätningar går att genomföra på många fler ställen i Stockholm. Men det förutsätter politisk vilja.

Inget annat parti försvarar viktiga grönområdet som vi även i områden där hyresrätten dominerar. När det finns så mycket byggbar mark runt om i Stockholm så är det inte motiverat att bygga i stadens parker. Vi har råd att bygga samtidigt som Rågsveds friområde, Solbergaskogen och hela Älvsjöskogen göras till naturreservat. Vi vill att alla ska har råd att bo och kunna njuta av en grön och vacker stad.

Halverat naturreservat i Stockholm – alliansen försöker lura väljarna

Som vi i Vänsterpartiet tidigare varnat för sviker nu alliansen sina väljare genom att väsentligt minska de naturreservat som varit deras vallöften. Naturreservaten de presenterat är Kyrkhamn, Årstaskogen med Årsta holmar och Älvsjöskogen. Älvsjöskogens naturreservat halveras i praktiken gentemot vallöftet. I Älvsjöskogen är det sidan i Vantör där hyresrätterna står som inte får naturreservat medan den halvan som står mot villområdena ska bli naturreservat. Vänsterpartiet har krävt mer omfattande naturreservat som omfattar de områden som har hyresrätter och flerfamiljshus.Det är skandal att alliansen sviker vad de gått till val på för åtta år sedan och en tydlig signal inför det kommande valet, det går helt enkelt inte att lita på vad alliansen säger. Vänsterpartiet fortsätter driva på för att det bildas naturreservat även vid hyresrätter och flerfamiljshus. Därför måste hela Älvsjöskogen, Rågsveds friområde och Solbergaskogen göras om till naturreservat.

Strategisk bullerkartläggning och åtgärdsprogram

Strategisk bullerkartläggning och åtgärdsprogram är en remiss som varit uppe i flera hårda nämnder i veckan. Det pågår flera diskussioner om buller i en växande stad. Dokumentet som avhandlas i ärendet är bra och nödvändigt för att vi ska kunna hantera befintligt buller på bästa sätt. Det är däremot djupt olyckligt att den borgerliga alliansen väljer att så gott som aldrig att tala om bullerkällan. Alla källor kan vi inte göra något åt, det låter och väsnas i en stad där vi är många som delar på en mindre yta. Däremot finns flera möjligheter att minska den värsta bullerkällan av dem alla, bilarna. Vi har alla möjligheter att göra om Stockholm så att fler väljer kollektiva färdmedel, cyklar eller går. Detta diskuteras delvis i Framkomlighetsstrategin men det är reserverat för innerstan, där bullret ska flyttas ut till ytterstaden. Det blir djupt orättvist mot ytterstaden. Lika så kan vi välja att ta bort Bromma flygplats och på så sätt bli av med flygbuller som så kraftigt påverkar byggandet och miljön i Stockholm. Det hade varit önskvärt att för omväxlingsskull också diskutera bullerkällan när det så uppenbart finns effektivare alternativ att satsa på.

(V)i vill bygga mellan Vällingby-Grimsta och däcka över Bergslagsvägen

Så här skriver (V)i i vår budget om överdäckning och bostadsbyggande, vi vill finansiera detta genom vår bostadsmiljard. Nedan kommer också en artikel på vår idé i Mitti Västerort.

En vackrare och hälsosammare stad, samtidigt som vi bygger fler bostäder

För att klara ett ökat byggande måste vi våga göra satsningar som frigör utrymme för exploatering. Vi vill därför avsätta delar av vår bostadsmiljard till att gräva ned vägar i Stockholm. Förutom att det frigör utrymme för att bygga bostäder på, så leder detta också till bättre stadsmiljö. Vi har tittat närmare på Bergslagsvägen mellan Grimsta och Vällingby. På en sträcka på 500 meter, som är etapp ett, kan vi få in 1250 lägen heter med en genomsnittlig storlek på 80 kvadratmeter och en bebyggelsetäthet som ger luft och utrymme för solinsläpp mellan husen. Med en sådan investering kan vi koppla ihop Grimsta med Vällingby. Boende i Vällingby får bättre tillgång till Grimstaskogen och boende i Grimsta får bättre tillgång till Vällingbys service. Att förtätning görs i Västerort bidrar till att något rätta till obalanserna i tillgång till naturområden och tidigare förtätningar som oftare gjorts i Söderort och innerstaden.

I andra städer har förtätning gjorts i större omfattning. Överdäckningar som vi föreslår är infrastruktursatsningar för att skapa hälsosammare stadsmiljö och bostäder. Det gör det möjligt med tätare bebyggelse genom att ta i anspråk mark som idag ockuperas av bilen. Detta kräver att vi investerar i vårt framtida Stockholm. En del av finansieringen kan tas av kommersiella lokaler. Resterande kostnader tar staden från sin investeringsbudget då det är ett allmänintresse att förbättra

Stockholms stadsmiljö och förtäta staden. Hyresrätterna som kan byggas i samband med investeringen ska inte kostnadsmässigt belastas av överdäckningen.

20131106-220034.jpg

Peak Car är en anledning till att inte bygga förbifarten

En artikel jag skrev för tidigare i Stockholms fria om Peak Car och att detta är en anledning att inte bygga förbifarten. Läs här

i vet alla att massbilismen i sin nuvarande form är ohållbar – förbrukningen av naturresurser och klimateffekterna som kommer sig av att vi färdas en och en i plåtskal med förbränningsmotorer hotar själva planetens existens. Men trots att vi vetat detta under en lång tid har själva skalan i utvecklingen gjort politiker handlingsförlamade.

Vi lever i ett samhälle och en infrastruktur som är byggd runt privatbilism och det har helt enkelt upplevts som omöjligt att göra något åt – för var ska man börja? Men kanske har utvecklingen hunnit ifatt sig själv.

Efter 60-70 år med ständiga ökningar av privatbilismen har den nämligen under de senaste åren börjat avta i världens större städer. Detta gäller i synnerhet i Stockholm. Statistiken tyder på ett paradigmskifte bland stockholmare, som i allt högre grad tycker att privatbilismen är ett omodernt pendlingsalternativ.

Vilken möjlighet att göra de förändringar som krävs för en grön omställning! Nu borde väl alla politiker ta chansen att förstärka den trenden, att göra stora satsningar på kollektivtrafik, sluta bygga enorma motorvägar och ge alla möjligheter till de som vill välja bättre alternativ? Men alliansen i Stockholms stadshus gör precis tvärtom.

Jag har frågat trafikborgarrådet Ulla Hamilton hur de tänker agera nu när allt färre mil körs per person i Stockholm och allt färre tar körkort. Inget svar. Stillatigande fortsätter de med Europas största vägprojekt samtidigt som deras partikamrater i landstinget höjer priset på kollektivtrafiken.

Bilåkandet per person i Sverige och Europa har avtagit. I USA har till och med det totala antalet mil börjat falla. I Stockholms miljöbarometer kan vi se att antal mil per invånare minskat drastiskt i innerstan och mattats av i ytterstad.

Sammanlagt har antalet mil per invånare gått ner. Samtidigt ökar antalet resor med kollektivtrafik och cykel och behovet att skapa infrastruktur kring dessa trafikslag hör vi alla om dagligen. Slutsatsen är att stockholmarna i allt högre grad väljer att cykla eller åka kollektivt istället för att ta bilen. Detta trots att det i dag är flera sträckor i staden som har dålig kollektivtrafiktäckning och otillräckliga cykelstråk.

Experter pekar på att detta paradigmskifte sker av två anledningar. För det första är inte bilen längre samma statusmarkör som det var tidigare. Många väljer bort den och lägger hellre pengarna på något annat.

För det andra vill många göra andra saker på resan och framför allt handlar det om att samtidigt kunna använda sin mobil, läsplatta eller läsa tidningen. Utöver dessa två faktorer tycker 80 procent av Stockholmarna att det är viktigt att resa miljövänligt.

Att bygga förbifarten kommer att motverka denna positiva utveckling. Dels kommer fler att välja bilen därför att utrymmet ges, dels är det förstås 45 miljarder som inte går till behövliga kollektivtrafiksatsningar.

Vi skulle till exempel kunna bygga BRT system med separat körfält på Essingeleden, en t-baneförbindelse mellan Liljeholmen och Fridhemsplan och lägga trängselskatt på Essingeleden och bara ha spenderat en fjärdedel av vad förbifarten kostar.

Trafikborgarrådet Ulla Hamilton har förstås samma statistik som jag har. Hon vet om detta, men väljer att inte låtsas om det. Men jag anser att hon är skyldig stockholmarna ett svar och därför ställer jag frågan igen: Är det klokt att bryta en positiv trend genom att plöja ner 45 miljarder på en motorväg i tunnel?

 

Flygbuller eller tiotusentals bostäder

Vi hade ett ärende Idag på fastighetsnämnden (den 22a oktober) om buller från flyg. Stockholm blir berörda då vi har Bromma flygplats. Så här skrev jag.

Utifrån handlingarna är det något oklart på vilket sätt riktvärden och undantag ändras. Det är positivt att PBL och miljöbalken närmar sig varandra. Utredningen uttrycker dock att sänka tröskeln för vilket flygbuller som kan accepteras för att kunna bygga fler bostäder. Men problemet kvarstår även om juridiken ändrats. Konsekvenserna av buller vet vi är stress, sömnsvårigheter, minnessvårigheter och andra fysisk åtkommer.

Men även om det finns tekniska konstruktioner som dämpar buller inverkan på människor så kan vi inte helt bli av med detta. Människor låter, kollektivtrafik, dörrar, nyttotrafik. En del buller måste vi lära oss att leva med. Men vissa bullerkällor kan vi välja bort. Flyget är ett av dessa. En flygplats som Bromma som ligger mitt i vår huvudstad hör inte hemma här. Förutom buller så finns säkerhetsrisk och det går inte att bygga allt för högt på flera håll i Stockholm. Exempelvis i Marieberg kommer det att byggas nya hus som är relativt höga med Stockholm mått och dessa har en gräns just på grund av att flygen går ned för landning här. För kollektivtrafikresenärer tar det dessutom lika lång tid att ta sig till Bromma som till Arlanda om man väljer att åka kollektivt.

Det som avses med utredning är att kunna bygga fler bostäder. Det finns verkligen ett behov av bostäder och framför allt hyresrätter och Bromma flygplats är en del av lösningen. Vi har nämligen möjlighet att bygga både på flygplatsen och på flera ställen vid bullermattan. Det skulle frigjort tiotusentals bostäder om vi avvecklat Bromma flygplats. Så det är inte acceptera någon högre bullernivå som är intressant, det kanske ger en handfull fler bostäder. Det är en avveckling av flygplatsen som behövs.